lillella

hej
hej.
jag måste verka glad, måsta vara artig!
hur mår du?
jag vet inte.. känner mig tom. som ett skal. igen.
kom ihåg när jag kollade folk i ögonen när dom gick förbi, kom ihåg när jag vågade le, kom ihåg när jag vågade prata med folk utan att undra vad dom tänke på, utan att undra vad jag gör fel.
jag är helt annorlunda nu, vågar inte kolla på folk, vågar inte visa kännslor, vågar inte prata, vågar inte bli sedd. jag har blivigt den jag inte ville bli. jag har blivigt den som ingen kommer komma ihåg efter en månad. ingen riktigt inser att jag redan lämnat dom förns dom riktigt kollar in i mina ögon och bara ser dimma. tjock svart dimma. men du förstår, hon e borta för alltid.
jag vill gråta, jag vill gråta ut allt svart som finns i mig. men jag kan inte längre. jag gråter tomma tårar. när jag ser mig själv i spegeln så är det enda jag ser är en okänd tjej som inte verkar så intressant. vill egentligen inte veta vem hon är. hon verkar vara en sån som bara följer med, som ingen riktigt... ehh ingen bryr sig endå,
jag mår bra, sj?
förmodligen svarar den med samma lögn som jag gör
bara bra.
va bra! hur har du haft det?
skit skit skit och skit igen
inget att klaga på, sj?
vill inte ens försöka berätta.
bra här med, men du jag måste gå! hare bra
jag orkar inte hålla på med denna teater! jag orkar inte någonting, bryr mig inte ens om att logga ut.


jag skriver 'den' för att det ite är någon speciell person, jag vet att det här låter som om jag är så jävla taskig och det är verkligen inte meningen att du ska ta illa upp, men vill bara skriva..