tyst

Fan de är självklart att jag håller tyst,
Vad ska jag säga? Ta tillbaka mig? Vad kommer det hjälpa?
Vad spelar det för roll att jag håller för gråten när du sa det?
Det ända du kommer tänka är "Onej inte igen" och känna va skönt att jag inte längre behöver trösta. (Kanske inte, men nästintill) 

Jävla skitlliv. Har inte ens tårar kvar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0